Journalist & grön föreläsare

Hundsveriges vardagsrum och din forskningsunderbyggda pannlampa som fokuserar på relationen och demonterar myter. Jag har, under de senaste 10 åren och genom 500 avsnitt, mött ledande hundexperter, hundägare och hundar för att sprida större kunskap om det familjedjur som nästan en miljon svenskar idag delar hem med.

Jag väljer mina uppdrag noggrant eftersom att jag måste tro på din podd och ditt budskap. Men innan vi träffas och du bjuder mig på en kaffe så kan jag beskriva vad jag kan göra för dig!

Jag kan visa dig hur du kommer igång med din podcast och guidar dig i den snåriga poddvärlden. Eftersom att jag begått många misstag och sett vänner begå förödande poddmisstag så har jag lärt mig många dyra läxor.

Jag har gjort poddar för Sveriges Radio, mig själv och svenska profiler i 5 år och ser inte längre poängen med att företag och intresseorganisationer ska tigga medieexponering när alla tablåbelagda medier som TV och radio störtar samtidigt on demand-plattformar som poddar exploderar. 

Jag heter Gurgîn och jag använder sällan mitt påtvingade turkiska efternamn Bakircioglu, det låter som Jörgen men det är det inte. Det uttalas precis som det står skrivet: GURGIN.

Mina kurdisk-armeniska föräldrar kom hit från Kurdistan och byggde ett liv på två tomma fickor från en trång hyreslägenhet i Gottsunda till en villa norr om Uppsala på landet i Lövstalöt där jag växte upp.

En av mina tidigaste barndomsminnen som arbetarklassbarn, där det sociokulturella kontot vägde tyngre än föräldrarnas plånbok, var när mina föräldrar sa att det var viktigt att växa upp och bli något. Jag sätter stor stolthet i att ha arbetat i pizzeria hela min barndom och i mina tonår, det kan ha varit mitt livs bästa utbildning att få bryta sin rygg i arbetaryrken tillsammans med familjen. Ingenting har vi fått gratis.

Jag hade fram tills den dagen gjort alla rätt i livet. En studentexamen tog jag för att sedan lära mig att stå givakt i lumpen och därefter slängde jag mig in i universitetsvärlden för att komma ut ur den med en magisterexamen i journalistik.

Jag levde viva la Svensson och hade allt som man ska ha i livet för att vara en framgångsrik samhällsmedborgare. Jag älskade mitt programledarjobb på Sveriges Radio, och att göra TV tills att jag inte längre gjorde det. Efter nästan ett årtionde i prestigehetsen och en rejäl 30-årskris och krasch sa jag upp mig från min fasta tjänst och trygga inkomst, jag sålde och donerade 95% av mina ägodelar och köpte en husbil för att leva fritt och skuldfritt. Efter fyra år av heltid i husbilen och tre år deltid bor jag nu i ett kollektiv i Stockholms finaste go-zone Östberga.